ifk eller aik?

Med tiden lär man känna människor, särskilt när man mer eller mindre inte har annat val än att umgas dygnet runt med varandra. Patrik och jag har blivit ett sadant par att vi till och med följer med varandra när den ena av oss behöver klämma ut i var treväggade toalett (vattentoalett för den delen, silken luxus!). Detta leverne har i sin tur ocksa medfört ocksa en inblick i en fotbollbesatt värld, där man tillsammans med var vän Erick diskuterar snyggaste malen i världshistorien (Maradonas mot England semifinalen -86 "en klassiker som alla bör känna till"), bästa VM-matchen (Sverige - Brasilien -58), skalliga tyska forewards nagongang pa nittitalet och sen saklart de egna favoritlagen Melgar och IFK Göteborg.



Och här möter vi den da sa kallade kritiska punkten. IFK Göteborg. Bla vitt. Änglarna. Allt hade kunnat gatt som smort om det inte var för den gangen da jag lovade en mycket god vän att bli supporter av hans favoritlag, da det för mitt fotbollsointresserade varande kvittade varken ut eller in och jag är lättövertalad. Hans favoritlag, AIK, visade sig vara IFK GBGs ärkefiender, saklart och som alla vet är tydligen fotboll männens mening om vad som viktigt är och nu star jag i valet och kvalet; Svika en god vän eller vara den perfekta frugan?



Mest tror jag nog att det blir ett ganska härligt sätt att ta ner honom pa marken, och är det inte till och med sa att det var AIK som ledde allsvenskan?



Hur som helst, livet i djungeln gar vidare, annat än sa kan man nog inte konstatera. Idag har Marie fran Frankrike lämnat oss efter en manad och jag sörjer. Man kommer varandra verkligt nära mellan bananträden och kliandet av myggbetten. Hon blev lite av en storasystersfigur för mig, sadär härligt världsvan och fruktansvärt vis. Jag kunde bara sitta där och lyssna, beundra sättet hon förde sin hand genom luften för att imitera ormars rörelseelegans och ni vet hur vissa människor berör en ända in i benmärget genom sina fascinerande sätt att vara pa. Ugh, sa nu grater jag lite för att hon är borta, pa väg mot annat.



Ayahuasca-sessionerna fortsätter och kanske är det pa tiden att försöka ga mer detaljerat in vad det är och nu skrattar hela mitt förstand da det mest känns som att försöka fylla ett tomt glas med luft. (Jag uppmanar eder! Läs Kerouac! Studera zen-buddhism! Himlen är bla för att den är bla!) Men.. Jo, att komma fran supersvenska Sverige klingar det sa ofta obekvämt med substanser som gör nagot med din kropp och själ, dvs berusar den, annat än den där alkoholen. I ett samhälle där man slass emot ogräs ses det väldigt gärna med oblida ögon pa berusande av sig själv (om det som sagt inte handlar om att supa skallen i bitar, denna fördummande drog som är okej för att vi ska ha nagot att underhalla oss med sa att vi inte kissar ner oss i tristessen i den där sakallade kulturen i väst. MEN det var inte det jag ville komma till..). Berusande av sig själv.. jag vet inte, jag vill inte aterigen ta den här drogdebatten da det inte handlar om droger. Det kanske kan tyckas att det gör det när man faktiskt blir berusad, som man blir av ayahuasca, men herregud hörde ni ocksa om den om det där med livet och dess nyansrikedom och att det var ju sa att allt inte var svart och vitt?

Ayahuasca-ceremonierna är där vi aktivt astadkommer själslig, spirituell och mental utveckling och att det här sker med en brygd gjord pa nagot som växer vildt i solen är för mig sa där själsskälvande vackert. Att naturen själv tar en pa sadana vackra resor och myntet föll ner och aldrig med behöver livet kännas menlöst. Det känns som att mitt hjärta har växt och aldrig förr har mer kärlek flödat runt i mina vener. Som jag vill ge till alla, ge till er.

Det är inte heller bara sadär enkelt heller för det gör ont att skala av sig sa mycket törntaggar man sa lätt far här i livet, vissa sitter djupt ingrävda. Mycket gamla bortglömda minnen har dykt upp och jag har stundtals varit pa bristningsgränsen och brustit. Hart. Men ayahuasca hjälper mig, jag kan inte med ord förklara hur det känns, det här jag vill förmedla. Kanske att jag haller pa att utvecklas till en mycket vackrare version av mig själv, den jag vill bli för mig själv och för er andra.

Kan vi bli bättre versioner av oss själva och medvetet huvudet före gar inför denna process är vi med och gör en bättre värld da vi är delar av den. (Finaste pusselbitar allihopa vi!) Jag läste i den här boken, "Den sjunde dagen" och jag minns inte om jag har citerat det förr men som ända löd nagot i stil med att meningen är inte att förvänta sig att det blir gött med gud efter kolavippen, utan att vi aktivt, var och en av oss, ska jobba för att ta ner guds rike hit till jorden. Det är väl det jag menar att ayahuasca hjälper mig med att göra. Genom att ta det sa kallade gud in till mig och försöka agera utifran det blir det mer av guds rike här bland oss alla.

Jag vill inte lata som Carola och jag blir sa ledsen när fundamentalister har fatt svärta ner alla dessa begrepp om det översinnliga som egentligen inte är sa översinnligt när allt kommer omkring. Ibland blir jag rädd när jag använder dessa ord, det är stort och nagon kanske tycker knäppgök och det är väl ta mig fan det värsta man kan bli, helt jävla galen. Eller? Äh. Tokigare kan nog inget annat vara än att tro att det som erbjuds via idol och socialdemokratin är liksom.. grejjen.

Hur som helst, var lilla Sebastian väntar, vart nya tillskott i familjen i form av en kattunge och jag älskar. Annars sa är bilder paväg, ha talamod och sänd gärna litervis till mig av det för det här med teknik och särskilt peruansk standard ger mig rikliga prövningar i det.

Pussar och kramar och AIK!

en liten snabbis i pucallpa

empo stannade hemma och tog sig en rejal sovmorgon
jag gor en blixtvisit sa vi kan fa lite mat i magen har i stora staden.
Antonio skall kopa en sprillans ny bat idag
vi var nagra som passade pa att aka snalskjuss.

Rakat mitt mangmanadsskagg har jag gjort for de som
ar nyfikna. har hander det grejjer..

det blir ett litet natt inlagg idag
men gosse vad fint vi har det i vart lilla krypin
har i den peruanska djungeln.

kram till just dig som laser