onsdag 6 maj 2009

soliga solitud.

Kan man tycka och det gör jag väl ocksa, men samtidigt saknar jag honom sa mycket att det verkligen skvätter i mig. Jag har aldrig känt sahär.. kär? i hela mitt liv. Patrik, han bara kom in i mitt liv och allt vändes at rätt hall och den flyter i mina vener, lyckan. Han bara kom och nu befinner jag mig i Peru av alla ställen, här som jag lyckas hitta för var dag närmare mig, närmare det som sägs vara hjärtats röst. Sa sma de ter sig, orden när man försöker gripa tag och förklara sin tacksamhet.

Tack. Tack livet.
Tack livet!!

Stod där och allting var helt stilla som det är precis innan, innan man hör ljudet sakta krypa närmare. Jag hade just tvalat in mig medans molnen skiftade om till gratt och det där suset som paminner om tagen otvekligen var pa väg mot mitt hall. Just de finaste sakerna här i livet är de som kommer helt oannonserat, njuta av det man redan har och det man helt plötsligt far. Här stod jag naken och hällde det kalla, uppfriskande vattnet fran brunnen över mig samtidigt som djungelregnet svepte över mig. Helt tyst, förutom regnets ras. Allt framför mig grönt och gratt till min bleka nakna kropp.

Samma sena natt satt vi där i magiska tältet efterat vi tre och jag visste att det här var en gang pa miljonen, en san där stund som verkligen inte kommer ofta som man maste fanga och lagga mot gommen. Fullmanen hittade in där vi satt och färgade det sadär silver medans faglarna utanför, de som bara gör väsen av sig när manen tittar fram, sjöng till varandra och i mun pa varandra. Det var som studs av ljud, studs av "kom hit!" "nej du.. du kan komma hit!" tillsammans med han den franska killens visslande. Och det är nagot visst med att sitta i tysthet och röka en cigarett ihop.

Men världen.. maste bli bättre. Jag känner att vi är paväg mot nagot väldigt avgörande. Roms fall, fast nu och det kommer vara svart och göra mycket ont.

Sa. Kom ihag att göra världen lite vackrare idag; klappa en hund, bjud nagon pa choklad, krama en tant vad som helst. Bara du skänker en gnutta glädje.

Puss.

Och sänd en tanke till Patrik! Han vandrar och vandrar han. Min älskade.

PS: Hannele, jag ska fortsätta dricka ayahuasca och umgas med fina familjen i djungeln. Och ja, eco truly park verkar superfint! Kan du inte säga det till pappa ocksa, han oroar sig om att det handlar om sekter och psykoser och jag orkar inte ha en orolig pappa pa andra sidan klotet. Puss pa dig!

PS2: mer bilder är upplagda pa mpoochpatrik.bilddagboken.se

lördag 2 maj 2009

Pa nytt igen.

Det ar pa nytt igen, nu. Patrik har kommit fram till att hans närmast kommande framtid ska bara handla om gud och har bestämt sig for att pilgrimsvandra 860 km till det ställe han anser vara det heligaste här i Peru, Eco Truly Park. Det är en ekologisk farm i hare krishna anda, läs mer här.

Orden smakar inte sa mycket idag, trötthet i ögonen och faktumet att Patrik ska bort känns svart och gör mig rätt tyst. Men det gar bra nu, det är menat. Sa jag stannar kvar i djungeln. Det är lite konstiga tider men bra tider. Mycket som förändras, till det bättre. Klippte av mig ett kilo har ocksa, som en manifestation för det nya.

Jag har kommit fram till att man faktiskt kan vara lite törstig ocksa.

Hemligheten är att gud saknar referensmallar.

Jag saknar faster Meesu.

Och sa, oroa inte för oss för vi mar väldigt bra och är lyckliga. Sänd era tankar till Patrik när han gar sin färd, sänd er kärlek till mannen jag faktiskt ska gifta mig med. Och ta en titt pa lite bilder här, efter manga MANGA om och men har vi fatt upp lite bilder och nej det är inte helt perfekt, men det far bara vara sa för nu.

Puss och kram och kärlek till alla.